Vi tackar våra kunder för god hjälpsamhet vid insamlingen av data.
Rapporten har resulterat i en Teknisk Manual. Den tekniska manualen ingår som en trycksak i den reviderade Användarhandboken, med syftet att bli ännu mera överskådlig och användarvänlig.
Arbetet med insamling av data har genomförts av Prisma Metod AB och har pågått under
tiden 2003 - 2005 med ytterliggare insamling under 2007, för att säkerställa djupet. Bearbetning och analys samt rapportskrivning har gjorts av fil.dr. Nazar Akrami, med professor Bo Ekehammar som veteskraplig rådgivare, båda verksamma vid Institutionen för Psykologi vid Uppsala Universitet.
Här nedan redovisas delar av rapporten med hänvisningar och kommentarer till den Tekniska Manualen. Vi besvarar gärna ytterligare frågor om innehållet. Vi går igenom den mer ingående under våra repetitionsutbildningar, tillsammans med Er användare.
I skrivande stund inväntar vi en granskning av vårt utbildningsmaterial och den tekniska manualen, vilket genomförs av STP, dvs. Stiftelsen för Tillämpad Psykologi. Den fullständiga granskningen beräknas vara klar under våren 2009.
PRISMA ipsativ och normativ version
Den version som vi använt hittills är i ipsativt format, dvs. man tvingas välja i PRISMA-häftets 110 par mellan a och b, där de två alternativen i varje par representerar olika faktorer.
Inför den vetenskapliga studien utvecklade vi också en normativ version av PRISMA, med 220 påståenden (samma formuleringar som i ipsativ version) där testpersonen värderar sig själv på en skala 1 - 5. Studien redovisar resultaten för båda versionerna.
På sidorna 4-5 i den tekniska manualen kommenteras för- och nackdelar med ipsativt respektive normativt format.
Reliabilitet
I studien har testpersonerna besvarat PRISMA, både i ipsativt och normativt format, vid två tillfällen. vi ville veta, om PRISMA ger samma resultat vid upprepad mätning. Värden på .70 eller däröver anses innebära god reliabilitet.
Tabell 1 visar Ipsativ version, kolumnen längst till höger visar korrelationer, "r 1-2" resp "r justerad", i den senare kolumnen är värdena justerade för reliabilitetsbrister i mätningen (en vedertagen metod).
Genomsnittet för "r 1-2" är .69 och för "r justerad" .76, vilket anses som god reliabilitet.
Tabell 2 visar Normativ version, se motsvaraande kolumner längst till höger. Värdena för reliabilitet är för "r 1-2" i genomsnitt .81, och för "r justerad" .97, alltså mycket god reliabilitet.
Relation mellan ipsativ och normativ version
Citat ur Teknisk Manual sid 10: "Resultaten visar på en relativt god överensstämmelse mellan de olika versionerna av testet. Även här beräknades korrelationerna med hänsn till faktorernas reliabilitet. Resultatet visar på goda samband, särskilt med tanke på svårigheten att korrelera enskilda ipsativa poäng med poäng av normativ karaktär."
Medelkorrelationerna mellan ipsativ och normativ version var:
- vid tillfälle 1 .55 / justerad .60
- vid tillfälle 2 .57 / justerad .63
Medelvärden och spridning för faktorerna i PRISMA
Tabell 5 på sidan 15 visar medelvärden och standardavvikelse för den ipsativa versionen, fördelat på män och kvinnor. Motsvarande finns i tabell 6 på sidan 16 för den normativa versionen.
"Sammantaget visar dessa resultat att det inte förekommer systematiska skillnader mellan män och kvinnor i fråga om deras poäng i olika PRISMA- faktorer" (ser sid 14). PRISMA är alltså könsneutralt.
Validitet
Resultaten av validitetsstudien beskrivs på sidan 17 - 20. Här jämförs testpersonernas självskattningar med deras överordnade chefers bedömningar av personerna, man bruka ibland kalla detta för observerat beteende. I texten nämns att "Flera studier har dock visat att chefers bedömningar av sina anställda har låg reliabilitet." Kanske detta kan bero på att vissa saker inte är så lätta att observera eller uppfatta, eller att chefen inte prioriterar att göra detta systematiskt.
I tabell 9 på sidan 20, den högra kolumnen, redovisas värdena för respektive PRISMA-faktor. Medelvärdet (som inte visas i tabellen) är .41, dvs. ett bra värde för validitet.
Värdet kan ställas i relation till andra typer av test, som avser relationen mellan personers testresultat och chefsbedömningar. Här är några exempel:
- begåvningstest/inteligenstest .51
- personlighetstest ("integritet") .41
- personlighetstest ("pålitlighet") .31
- grafologi .02
- PRISMA .41
Värdena varierar mellan faktorerna, vilket är förklarligt. Vissa saker är som nämnts ovan kanske lättare att observera eller bedöma. Några exempel ur tabell 9:
- Hög korrelation (.64) mellan högre värde på "Vara Inovativ" och chefens positiva
bedömning.
- Detsamma gäller "Ledarskapsfokus" (.54) och "Engagemang.." (.58).
- God korrelation mellan "Utveckla möjligheter" (.42) och chefens positiva uppfattning.
- Detsamma gäller t ex "Ge Ledning och styrning" (.42), "Planera och Organisera" (.40),
"Påverka gruppen" (.44), "Säkerhet i beslut" (.43) och "Sträva efter framgång" (.49).
- Negativ korrelation finns mellan höga värden på vissa faktorer och chefens positiva
omdömen (dvs chefer uppskattar inte detta lika mycket), t ex:
- "Reserverad läggning" (-.53), "Söka instruktion" (-.44), "Markera åsikter" (-.44) och
"Personliga värderingar" (-.55).
Medelvärdet för alla faktorerna i PRISMA är som nämnts ovan .41, och enligt forskarna vid Uppsala Universitet innebär det att PRISMA kan jämföras med det bästa personlighets -testet, vilket i det här fallet avser mätning av integritet.